Här var mitt förste möte med jobbet som servitör. 15 år var jag när jag fick erbjudande. Gick kockskolan då. Jobbade på bankettsalen som kunde ta i mot 800-900 gäster. Var vettskrämt förste gången. På den tiden kunde jag ta stressen. Tyckte faktiskt det var skönt.
En del människor är jätteduktiga på att trycka ned än när dom inte får som dom vill. Vissa kan gå så långt att det kan ge men för livet. Det kan sluta så illa att man blir totalt förvriden i andras ögon. Att få en stämpel på sig för att en annan människa inte får det den vill det kan bara en kämpe klara av, en som inte ger upp fast det gör jätteont, en som låter åren passera i smärta får att påvisa sanningen. Det kan ta 20-25 år, men man ger aldrig upp. När det finns glöd finns det alltid eld. Det är bara att inte släcka glöden. Har man nått speciellt, nått närt å kärt att leva för, då släcks aldrig glöden.
Det får ta den tid det tar; För sanningen kommer alltid fram, förr eller senare.
Äntligen känns det som om våren nalkas. Snö-dropparna har redan slagit ut å det gör vi också. Det är som å bli fött på nytt när våren kommer-livsglädje förhoppningar och en massa andra saker som gror i en veks å formas.
Herregud! Fick precis veta att jag vann målet förvaltare; entledigande. Efter år med strider för att bevisa att jag hade blivit lurat av en av dom. Tack till alla som trodde på mig och hjälpe mig. Alla är en person och det är Inga-Lill. Å så vill jag passa på å tacka mig själv också.
” Fyyyfaaan vad skönt ”
Andra och jag själv som har ADHD har sina speciella intressen. Några få som vi kan koncentrera oss på. Som datorer, tv-spel, rita o.s.v. Många tror att en ADHD personlighet är helt okoncentrerat, på allt. Men icke sa nicke. Det kan vara ett speciellt intresse som vi helt och hålet är uppslukat i. Det kallas för koncentration till 100 %.
Jag för exempel har alltid gillat å skriva och greja med datorer. Andra tycker om att rita, spela trummor, tv-spel och andra saker. Men gemensamt har vi 100 % koncentration på det vi gillar och gör. I slutändan blir vi duktiga på det vi gör. I bland finns det inga gränser. Många brukar vilja ha hjälp med sin dator, så dom ringer mig. Om alla visste hur många ni är som ringer. I bland tänker jag; “ Ring polia ?! Nej, Ring Rune!!! “
Så därför blir slutsatsen att personligheten till oss med ADHD är att vi är professorer på vad vi gillar bäst att göra
Inga-Lill på trappan hon satt-tittade omkring sig. Letade? Nej, hon behövde inte-för hon hade hittat det för länge länge sedan. Hon på trappan satt för att se vad hon hade åstadkommit under alla dessa år. Hon svar har fått i dag av en lång rad människor som hon har hjälp igenom åren-med att läka såren.
Hon älskar pelargoner har hon sagt. Länge har jag undrat över varför pelargoner. I dag jag sitter här-har svaren fått och har förstått. Pelargoner det finnes många olika arter. Bryr man sig måste man tycka om olika människor för att hjälpa. Människor är som en pelargon-med många arter. För att Inga-Lill är en Inga-Lill å det finns bara en art av henne så vill jag tillägna henne namnet Inga-Lill pelargon.
Kanske kanske där en dag finns en pelargon som heter Inga-Lill. För det är hon värt efter alla dessa år med att hjälpa oss.
Från Rune Till: Inga-Lill W.