SANNINGEN BAKOM KULLISERNA

 

Första gången jag fick concerta och den gick ur kroppen så kändes det som en fasa som jag minns från den tiden jag självmedicinerade med amfetamin. Nu för tiden sägs det att jag självmedicinerade, men innan var jag en narkoman som det hette på den tiden innan jag fick diagnosen ADD. Konstig hur dom kan dribbla med sina synpunkter och diagnoser dessa läkare och myndigheter. I dag har jag det i medicin-form så då är det ok. Då är man plötsligt godkänt av samhället och myndigheter.

Men jag fick kämpa för att få min diagnos. Jag gav mig fan på att bli rättfärdigat och la mig frivilligt på behandlingshem i 3 år. Jag är envis å det tror jag har hjälp mig på gott å ont. Jag ger helt enkelt inte upp när jag vet att jag har rätt. Spelar ingen roll hur lång tid det ska ta. Jag var mer eller mindre hatat av båda läkare och en del av dom anställda i.o.m att jag gick i strid mot dom å tog ingen skit fast jag fick lida en hel del för detta. Jag var aldrig fysisk aggressiv utan verbal på ett smart sett som uppfattades som ett hot och rädsla  mot läkare och andra vårdare. Att jag själv har jobbat inom vården gjorde inte saken lättare för jag såg vad som hände med andra ögon.

Att bli behandlat som ett barn och kränkt är det värsta jag vet. Tyvärr är detta vanligt på behandlingshemmen. Det som är mest skrämmande är att dom flesta behandlingshemmen vill bara tjäna pengar och struntar om man är påtänd eller missbrukar inne på avdelningen. Du får bara hålla dig på rummet tills du är ren så dom andra inte blir påverkat å sugen. 2000 pr dygn är vanlig taxa för en klient. Vissa tar in rätts-psykpatienter så dom kan få upp till 9000 kr pr dygn Det är skrämmande. Tyvärr för dom så har jag kontaktat media om detta och länsstyrelsen. Vem fick rätt till slut tror ni?!

En annan grej son jag kom å tänka på nu var hur vanligt det var med våld och slagsmål. Man fick se till å ha ryggen fri helt enkelt. Till slut blev man så van att man helt enkelt inte brydde sig om det kom en stol flaggande eller om någon blev misshandlat eller satte eld på sitt rum.
Men från det ena till det andra så vill jag påpeka detta med avtändningen  som är en obehaglig känsla som bara den som behandlas med concerta kan känna och beskriva. Sömnen påverkas så klart. I dag har jag båda lugnande i form av xanor och lyrika samt nitrasepan till natten.

 
Nej nu blir det natta för mig. Godnatt till alla.

.
Kämpa på för sina rättigheter är nått man måste göra i dag. Det är som jag brukar säga:

“man ska vara frisk för att vara sjuk”

Concerta triggade igång mitt gamla missbruk

Efter att medicinerat med concetra ett tag märkte jag att mitt gamla missbruks-beteende smög sig fram. Jag kom ganska snabbt på att man kunde tugga concertan för att få " kicken " som jag förr var så van vid som gammal missbrukare av amfetamin. Av en tillfällighet blev jag avslöjat när jag låg inne på en avdelning på Västervik sjukhus. Där kom en sjuksköterska som rakt på sak frågade eller rättare sagt sa att "det är bara å säga det som det är att du missbrukar din medicin ". 
Som den 
gamla missbrukaren " sa jag att det gör jag visst inte det ". Men han gav sig inte så jag sa det som det var och gick in till läkaren som satt å väntade på mig. Jag var livrädd för att få en utskällning, men det fick jag inte. Han sa att min concerta hade blitt utsatt. Jag blev glad å började nästan gråta när jag tackade honom för att han satte ut concertan. Äntligen kunde jag få ett liv i lugn utan att bara tänka på nästa gång jag skulle hämta min medicin. Hela min vardag gick åt att tänka på detta. Läkaren berättade förr mig att många f.d missbrukare tyckte det var skönt att bli av med concertan så jag var inte ensammän om problemmet till min lättnad.   

I dag medicinerar jag med strattera och det är jag tacksam för . Jag tänker knappt på att jag ska tänka på nästa gång jag ska hämta min medicin