SANNINGEN BAKOM KULLISERNA

 

Första gången jag fick concerta och den gick ur kroppen så kändes det som en fasa som jag minns från den tiden jag självmedicinerade med amfetamin. Nu för tiden sägs det att jag självmedicinerade, men innan var jag en narkoman som det hette på den tiden innan jag fick diagnosen ADD. Konstig hur dom kan dribbla med sina synpunkter och diagnoser dessa läkare och myndigheter. I dag har jag det i medicin-form så då är det ok. Då är man plötsligt godkänt av samhället och myndigheter.

Men jag fick kämpa för att få min diagnos. Jag gav mig fan på att bli rättfärdigat och la mig frivilligt på behandlingshem i 3 år. Jag är envis å det tror jag har hjälp mig på gott å ont. Jag ger helt enkelt inte upp när jag vet att jag har rätt. Spelar ingen roll hur lång tid det ska ta. Jag var mer eller mindre hatat av båda läkare och en del av dom anställda i.o.m att jag gick i strid mot dom å tog ingen skit fast jag fick lida en hel del för detta. Jag var aldrig fysisk aggressiv utan verbal på ett smart sett som uppfattades som ett hot och rädsla  mot läkare och andra vårdare. Att jag själv har jobbat inom vården gjorde inte saken lättare för jag såg vad som hände med andra ögon.

Att bli behandlat som ett barn och kränkt är det värsta jag vet. Tyvärr är detta vanligt på behandlingshemmen. Det som är mest skrämmande är att dom flesta behandlingshemmen vill bara tjäna pengar och struntar om man är påtänd eller missbrukar inne på avdelningen. Du får bara hålla dig på rummet tills du är ren så dom andra inte blir påverkat å sugen. 2000 pr dygn är vanlig taxa för en klient. Vissa tar in rätts-psykpatienter så dom kan få upp till 9000 kr pr dygn Det är skrämmande. Tyvärr för dom så har jag kontaktat media om detta och länsstyrelsen. Vem fick rätt till slut tror ni?!

En annan grej son jag kom å tänka på nu var hur vanligt det var med våld och slagsmål. Man fick se till å ha ryggen fri helt enkelt. Till slut blev man så van att man helt enkelt inte brydde sig om det kom en stol flaggande eller om någon blev misshandlat eller satte eld på sitt rum.
Men från det ena till det andra så vill jag påpeka detta med avtändningen  som är en obehaglig känsla som bara den som behandlas med concerta kan känna och beskriva. Sömnen påverkas så klart. I dag har jag båda lugnande i form av xanor och lyrika samt nitrasepan till natten.

 
Nej nu blir det natta för mig. Godnatt till alla.

.
Kämpa på för sina rättigheter är nått man måste göra i dag. Det är som jag brukar säga:

“man ska vara frisk för att vara sjuk”

Lyssna å njut

 

 

Dire Straits - Tunnel of Love Music Video

Fick börja om med Concerta

Efter mycket kämpande med biverkningar av stratteran fick jag ge upp och gå tillbaks till min gamla medicin Concerta. Mina påtagligaste biverkningar var mitt skiftande humör samt att jag kände mig som om jag var i nån slags dvala. Det låter säkert som ett skämt, men så är inte fallet. Visst – björnen går jo i dvala på vintern. För mig kändes det som en påtvingat och obehaglig känsla. Jag ville inte prata om det med någon först för vissa skulle väl få för sig att jag hade fått någon slags psykos och trott att jag var en björn. En björn i dvala!

Det skulle sett ut det. I dag kan jag skratta om det, men då när jag hade den hemska känslan var det absolut inget kul. Det var som en mardröm som inte ville släppa taget – tills den dag jag gick in på fass sin hemsida och läste på om biverkningarna. Å ta mig fan sto det som en möjlig biverkning. En biverkning som kunde ge en känsla av dvala har jag värken hört eller läst om innan. Jag slutar aldrig att överraskas av dessa biverkningar på mediciner som gör en sjukare än friskare. Det finns t.o.m biverkningsmediciner som har biverkningar.

Men nu är det bara att ta nya tag å försöka på nytt och hoppas på det bästa. Hålla mig till anvisad dos och sköta Concertan. Min kontaktperson sa till mig en gång : ( något som har etsat sig fast i minnet ) “Jag kan hjälpa dig att hålla skeppet flytande. Du styr rodret medan jag hjälper dig med seglen så du kommer åt rätt riktning. När du känner dig redo och stärk nog styr du skeppet och tar hand om seglen själv och är din egen styrman och kapten “

Länder som utför dödsstraff är brottslingar med dubbel–moral

 

Jag har svårt att förstå hur en brottsling kan bli avrättat av samma system som har infört lagar där det är straffbart att mörda. Som jag anser det så gör jo samma land samma brott som personen i fråga som blir avrättat. Alltså utför dom ett brott som dom själva har stiftat en lag för.

En dödsdom verkställdes i Arizona i USA i oktober. Det är den 24:e verkställda dödsdomen i Arizona sedan delstaten återupptog dödsstraffet 1992. Ungefär 15000 personer ha blivit avrättat i USA sedan 1608.

Många som får sin dödsdom får sitta i flera år en dödscell i väntan på avrättning. Där sitter dom med vetskapen om att en dag ska jag avrättas.” En dag ja, men när?!”. Det kan ta flera år innan det verkställs. 10 eller kanske 20 år kan dom få vänta. Det vill jag säga är toppen på tortyr. Tänk dig själv att sitta så länga utan vetskap om när. Så plötslig en dag får du veta att det är din tur. Din tur att dö. Du får din  sista måltid som du själv får bestämma. Vad är det för humanism eller tröst för den dödsdömda att få en fet biff med béarnaisesås och en bakat potatis med vitlökssås innan personen ska mördas. Mördas av samma land som har infört dödsstraff för mord. Det är jo ett hån mot personen å ingen snäll handling. Toppen på berget måste jag säga är när flera personer från olika myndigheter (eller vem dom nu är) sitter å tittar på när dödsdomen verkställs. Jag undrar på vad som pågår i deras huvud. Hur dom tänker. Om dom har nått samvete. Samvete för vad dom gör. Vet dom inte själva  att dom är mördare också.

Och sen har jag många gånger ställt mig frågan hur en präst kan komma in till den dödsdömda strax innan avrättningen och be en bön. I bibeln står det i dom tio budorden bland annat att “du ska inte döda”. Vart tog logistiken vägen?!

Snacka om dubbelmoral i dubbel bemärkelse.

Äntligen fick jag tid hos Läkaren

Ja i går var jag hos Dr Olle Hollertz på Rehab-mottagningen i Hultsfred. Olle är Specialistläkare inom ADHD så han visste vad han pratade om. Jag var nöjd med besöket. Äntligen kan jag lägga ned min energi på nåt annat än att jaga läkare.

Fortfarande inga läkare till Vimmerby öppen psyk

Det här går över all mitt förstånd måste jag säga – att det fortfarande inte har kommit några läkare till psykriatiska öppenvården i Vimmerby. Jag har flera kompisar som behöver träffa läkare, men som nu inte kan göra detta. Det här är både jobbigt och pinsamt. Det är inte med någon stolthet jag säger att jag tillhör öppenvården i Vimmerby. Undras på hur många som har fått sina besök avbokade. Siffrorna vill jag inte ens tänka på.

Jag försöker hålla modet öppet då jag verkligen behöver träffa läkaren för ändring av min medicin, men jag kan inte vänta hur länge som helst. Får väll ta kontakt med länsstyrelsen då eller någon annan instans.

kaos på Psykiatriska öppenvården i Vimmerby

Nu har det verkligen slagit runt inne på öppenvården i Vimmerby. Sedan 2 läkare slutade samtidigt ( något som kom som en överraskning över en natt ) för en månad sedan har det varit rena rama kaoset där inne. Jag var i kontakt med dom där inne för ungefär 1 månad sedan för att få en läkartid. Jag fick besked att det skulle skickas ut en kallelse, men den har fortfarande inte kommit.

Att 2 hyr-läkare slutar samtidigt efter att deras kontrakt hade gott ut det kan jag förstå. Men att dom inte har blivit ersatt det fattar jag inte. Allt handlar om pengar i dag. Hyr-läkare eller kontrakt läkare som kräver skyhöga löner för att få stanna tänker bara på sig själva och framförallt pengar och åter pengar. I slutändan är det vi patienter som får lida av detta och självklart också personalen som blir nedringt av oss patienter som behöver nya recept. Stressnivån blir hög – om det inte vore nog för oss som lider av detta redan.

Jag själv behövde ändra på min medicinering här i fredags av olika anledningar. När jag kom i dag för att hämta min medicin fick jag till min stora överraskning besked om att läkaren som skulle komma i dag och vara resten av veckan på mottagning inte dök upp. Då blir jag hänvisat till psykakuten i Västervik om jag ville träffa en läkare. Det är en resa på nästan 2 timmar – och självklart ska man jo sitta å vänta några timmar där också. Något jag absolut inte ville och ska behöva. Vi har våra rättigheter att ha tillgång till läkare på mottagningen.

Detta är en skandal!!! skäms på er!

Avtal med TV4

Tyvärr kan jag inte visa klippet från TV4 enligt avtalet vara sig jag vill eller inte. Men jag kan påvisa avtalet iallafall

Om livet vore enkelt hade jag inte lyckats

Hade jag gått med en silkeshandske genom livet å sparkat på andra hade jag inte varit den jag är i dag. Mycket av det jag har gått genom och upplevt har jag försökt å ta till mig – både på gott å ont. Vare sig jag har räddat livet på människor då jag har kommit till bilolyckor eller när jag räddade livet på en personal på ett behandlingshem. Eller som jag nu kämpar för – nämligen att få bort stämpeln om att jag har ljugit till min dotter om det ena och det andra ( som hon har hört genom andra vill jag påpeka å detta har inget med henne som person att göra ) som t.f.e att jag blev intervjuat av Tv4 när hon låg i barnvagnen. Denna intervjun blev tagen utanför Huddinge sjukhus. I många år har jag fått höra att detta är en lögn – varför skulle jag ljuga om en sådan sak?! Men iallafall så har jag varit i kontakt med Tv4-arkivet och hört om det fins någon kopia att få på denna intervjun – och det gjorde det. I går skickade dom i väg en dvd-kopia till mig som jag kommer att få på måndag.

Det kostar mig mycket att “kämpa hela tiden” ( inte bara i pengar ). Jag blir ofta frustrerad och ledsen. Ledsen för att jag inte får lite lugn i själen. Frustrerad för jag vet inte vad jag ska ta mig till. Det som jag ofta mest blir ledsen över är att jag inte får den tiden till mig själv som jag så mycket behöver.

Jag försöker nu förvandla denna ledsna Rune till den Rune jag vill vara. Nämligen lycklig och framförallt att få lugn i själen å ta tid till mig själv. Detta gör jag framförallt igenom att min dröm som fotograf lyckas – å det tror jag nu håller på att hända. På 1990 – talet fotade jag mycket å framkallade själv i mitt lilla badrum som jag knappt kunde vända mig i. Men jag lyckades. Hvarför?! Jo jag är så jävla envis! Jag ger aldrig upp helt enkelt, fast jag har mina svackor så reser jag mig å kör på.

Mycket av det som gör att jag har lyckads tror jag har mycket med min humor att göra. Jag kan vara busig å hitta på saker som ger ett gott skratt. Å ett gott skratt förlänger livet å gör det lättare att leva. Kreativitet är en viktig  sak för mig. Hitta på saker utöver det vanliga är härligt.

Jag är på väg att lyckas nu!

Blir skogstokig på grannens renovering

Nu har det snart pågått i en vecka – denna jävla renoveringen av grannens lägenhet. Blir väckt kl 07.30 av ett jäkla liv - å det pågår fan tills dom går hem kl 16.00. I början inväntade jag deras rast så jag kunde lägga mig å vila å få lite lugn. Men icke sa nicke. Så det pågår för fullt. Att vakna till att dom borrar i betongväggen å hamrar loss kan få vem som helst att rycka till – men en hel jävla väcka – nej där går gränsen.

Trodde det “ bara var renovering “ men det låter som dom river lägenheten. I dag som andra dagar försöker jag att hitta på nåt under tiden. Var ute lite i bushen å fotade och hade det rätt mysigt. Men så kom jag hem. Å tror du fan inte det var på samma visa igen. Jag har lust att gå in med min hammare å bara………….